Mamma & pappa....
MAMMA
Innan jag flyttade hemifrån när jag var 17 år tror jag var jag nog världens mest jobbigaste tonåring hemma känns det som. Jag var så tyken, odräglig och ja, betedde mig kanske inte helt okej mot mina föräldrar... vi hade väl våra "duster" som nästan alla föräldrar har med sina tonåringar...Sen blir det kanske lite mer duster med sin mamma när man är tjej med, för tjejer överlag är lite mer långsintare än vad killar är tror jag...
Iallafall...när jag väl hade flyttat fick jag och mamma en underbar relation!
Vi pratas vid nästan varje dag fortfarande, och skulle vi inte höras på några dagar ( vilket inte händer så ofta) så känns det som åratals-sen!
Mamma är en oerhört omtänksam, givmild och kärleksfull människa.
Hon finns alltid till när man behöver prata och har alltid tid för en, fast hon har häcken full annars!
Och som mormor till Sebbe & Wilma är hon också helt underbar!
Hon har alltid varit en favorit hos barn och djur...men det är nog för hennes lugna och goa sätt...
Visst, hon har ett humör som blixtrar ibland med, det ska jag inte sticka under stolen med...men vem har inte det??
Jag älskar dig mamma, du är bäst!
PAPPA
Ja, pappa har jag också haft lite diskussioner med, men det har inte alls varit på samma nivå som med mamma! Jag tror pappor överlag inte diskuterar som mammor gör...de finns där och hjälper till och fixar och donar om nåt går sönder eller lär en och cykla, köra bil mm...och smiter när det börjar hetta ihop sig till en diskussion....
Men jag och pappa har också, liksom med mamma en mycket god reletion, han är en sån som man också kan prata nästan med allt om!
Han är en väldigt förstående, omtänksam och rolig person som vill alla väl!
Han ställer också upp och har tid, fast han med kan ha fullt upp! Jag vet nog ingen som lånat ut sin bil tex. som pappa. Varje gång hans dotter är alldeles för lat att ta mig till affären och handla med barnen till fots...Då åker han från jobbet, lämnar bilen och kör mig tillbaka...
Pappa kommer också otroligt bra överrens med Uffe, DET är roligt!! De två tillsammans är som Humle och Dumle...man märker att de är av samma skrot & korn liksom...
Som morfar är han också hur go som helst! Men han längtar nog redan till Wilma blir som Sebbe, i den "roliga" åldern...Nu är hon ju bara bebis och kan inte göra så mkt... ;)
Uffe säger likadant, konstigt nog...kan inte förtstå det??
Jag älskar dig med pappa, you're simple the best!
Kram!!!
