Jennissa

Hemma igen efter en mycket mysig helg i Dalsland med Peder & Jeanette med tre av sina barn.
Det har varit kanon och kalkon kan man säga...mestadels kanon faktiskt :)
Vi kom iväg vid tolv-tiden i torsdags förmiddag, och vi åkte vägen om Alingsås...vilket vi inte skulle gjort om vi hade en tid & passa...(men det hade vi ju inte som tur va...;)
När vi kom in i samhället så att säga så fanns det massa bananer att välja & vraka från!
Jo, för en lastbil hade vält lite på en cykelväg, och den va fulllastad med bananer. Vilket kaos det va! Trafikköer, bananer högt & lågt och ja, rena kalabaliken, Men nyfikna som både jag & Uffe är kliver vi ur bilen för att fota, och jag mitt smartas tänkte tjäna lite pengar genom att skicka on till Aftonbladet, men oj, så sen jag va! Det fanns redan en läsarbild på förtassidan...i och med att olyckan hände kvart över elva så....;) Men, men...här är vår bild iaf...


Resan upp gick väldigt bra, och ju längre upp i landet man kom, ju mer ödsligare men ändå gemytligare på nåt sätt...vi stannade vid "Frändefors grill" och åt lunch. Tusen ggr goare än Mc Donalds!!


Vi anlände vid hotell Dalia i Bengtsfors vid halv fyra ungefär och fick ett mysigt litet rum med balkong och utsikt över sjön som låg alldeles blank. Vi knäckte en kall öl och tog oss varsin cigarett och bara njöt. Njöt av lugnet.
Sen  blev det en tripp till "byn" med alla två affärer ungefär och en promenad vid sjön och en liten avlekning vid lekplatsen.
Kvällen avslutades med en god räksallad på hotellet och tidig sänggång..
Efter frukosten hade vi liksom 10 timmar att sl¨ihjäl innan vårt sällskap skulle anlända och vi utforkade ju Bengtsfors kvällen innan, så vad skulle man hitta på? Man kunde ju njuta av lugnet och sitta vid sjön med lite fika och bara va...men heter man Jennie Sundqvist så kan man ju också övertala sin familj och ta sig till en lite större stad med lite affärer och civilisation...vilket gjordes. Jajamensan....10 mil åkte vi innan vi kom fram till Karlstad. Just det, Karlstad, ni läste rätt. Där shoppades det lite granna och avnjöt en mkt. god pizza till lunch.
Jag kom på att en gammal go vän till mig jobbade där med, så jag ringde henne och kikade in på Bianco, där hon jobbade och det va riktigt skoj att träffa henne!
Uffe såg nog inte riktigt nöjet med den trippen, det började inte så bra för stackarn heller. När han skulle ta ur vagnen från bilen i P-huset så välte verkligen allting! Det va stolar, babysittern, väskor mm. överallt kändes det som! Sen va det ju i princip bara att vänta på mig med barnen när jag "bara sulle titta" i affärerna....Förlåt Uffe!
Och innan vi åkte till Karlstad kikade vi in på en lagerutförsäljning av godis...vi fyndade en låda skumbanander för en tia bla. Men väl inne i lokalen så mådde Wilma lite dåligt...jag hade henne framåtvänd i selen och vips så kom det sju eller åtta kaskader rakt ut! SÅ PINSAMT!! Allt va dränkt i hennes lilla välling...selen, hennes kläder, jag...så det va bara att lägga henne på filten ute på parkeringen och byta. Tjejen som jobbade där inne va så söt och kom ut med påsar och papper...tack snälla människa! :)
Men sen gick allt bra, åkte förbi Grums pappersbruk mm....och Wilma mådde prima!




Klockan sex på eftermiddagen mötte vi äntligen upp de andra. Och åkte långt ut i skogen till deras stuga. Den ligger verkligen långt inne i skogen helt ödsligt så jag som är lite mörkrädd tycker allt det är lite äckligt på kvällen när det är precis bäcksvart!
Nu tror ni säkert det är en pytteliten stuga med utedass mm...men då tror ni fel! Det är ett stort rött hus med världens gräsmatta och sjön ett stenkast därifrån. Med riktigt vatten  och toalett! Så det kan knappt bli bättre...
Allt gick bara bra hela helgen. det är klart det va lite tjafs mellan baren, men vad mer kan man begära när det är fyra små Emil i Lönneberga? ;) De har också starka viljor allihopa. Lite slagsmål och tykenhet, men också väldigt mycket skratt, Det är så skönt att man bara kan öppna dörren och barnen bara kan springa omkring. Men vid ett tillfälle va det lättare gjort än sagt. Deras son Robin va spårlöst försvunnen! SJÖN tänkte jag & Jeanette, så vi sprang ner och kollade. Man hade sånna obeskrivliga äckliga bilder framför sig alltså...men vi slapp ha de så länge, för Uffe & Peder hittade honom till slut. Han hade gått & lagt sig i Sebbes resesäng för att sova...men mitt i alt detta stack deras äldsta pojk Anton & Sebbe....ner till sjön. Jo, de va där nere och kastade sten i vattnet. Så går det när man släpper de i sikte ett tag...men slutet gott, allting gott...:)
Lördagen va verkligen en dunderfin  dag med fint väder & mycket svamp. När vi va ute och gick i skogen ville killarna springa lite i lera, men sebbe gjorde världens vurpa med ansiktet först! Har inte skrattat så mycket på länge faktiskt! Han skade ju sig inte som tur va iaf! :)
Kvällen avslutades med tidigt läggdags för barnen och vi grillade lite, drack öl och spelade spel.
Söndagen va lite kalkon....ja, Peder blev sjuk och låg i sängen hela dagen, Sebbe hade feber ch va allmänt gnällig, det regnade och mitt i allt detta skulle det städas ut och packas...men det gick väldigt bra ändå!
Vi tog vägen om Brämhult hemma sen, och lämnade av fem liter kantareller till mamma & pappa. Ja, det är kul och plocka, men mindre skoj att rensa, så mamma fick det nöjet....


Idag har det varit en stor tvättdag, det blir lite sånt efter sånt...kräkningar, lerbad och skogspromenader....
Sebbe är bättre men Uffe känner sig inte alls bra stackarn....Håller tummarna att han är bra i morgon. Vi pratade med Jeanette innan och Peder mådde redan bra idag...
men det är väl baconsnuvan vi åkt på hela högen....trots  två flaskor handsprit. ;)

Wilma visade att det va skönt att komma hem genom att vända sig. Stor gumma nu!! =)