Ja, så kom dagen...

....då troligtvis vår Sebastian har fått sin första kräksjuka.
Vi har ändå varit skonade ifrån den...
Grabben är snart tre år och inte haft den en endaste gång.
Han vaknade i morse klockan kvart över åtta och kräktes ytterst, ytterst lite...han hade visserligen inte ätit någonting så han va väl hyfsat tom i magen, men ändå...
Så synd om honom för varje gång han känner av illamåeendet så gråter han av rädsla. Han känner ju inte igen det lixom...Ja, stackars lilla Sebbe. Hoppas det går över snart...
...sambon ligger i hög feber och huttrar inne i sängen med, så han har nog oxå åkt på nåt, så jag är just nu dränkt i sprit för jag ska babbemej inte bli sjuk. Värsta jag vet!
Jag är gärna "husdoktorn" denna gången. Det får bli min grej. Middag får jag tyvärr äta själv så det lutar åt nån snabbmat....igen....jaja mig Jennie!!
Men visst e det kiligt att laga nåt riktigt till bara en person?
Ja, denna dagen blir väldigt "lugn" och isolerad så att säga...;)
Mötte förresten vår granne Inger i trappan när jag skulle ner och tvätta täcket, och sa att jag kanske inte skulle gå så nära henne, och jävlar vilket fart det blev på tanten!
Skrattanfall nummer 1 för mig nere i tvättstugan...=)

Ha en underbar måndag, skönt att det är lite mildare ute nu!!

Kram ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0